- Hej Erik Wennerholm, du är ansvarig för rivningar och saneringar i Varvsstaden. Här på området händer ju väldigt mycket när man ser sig omkring. Kan du berätta vad som är i görningen?

- Ja det råder verkligen en febril aktivitet här inne nu och har så gjort ett tag. Vi har många pågående entreprenader på området och några av dem omfattar demonterings och saneringsarbeten av de stora varvshallarna och marken de stått på.

- Varför måste ni riva hallarna? Det kan tyckas lite sorgligt att mycket av Kockums försvinner med dem?

- Det är klart att hallarna är stora och mäktiga och minner om en tid som varit. Hallarna uppfördes under 60 och 70-talet och har varit enorma och det är svårt att hitta användningsområden för byggnader som dessa. Men vi är glada att vi kan spara mycket av det som demonterats i vår Materialbank. Till exempel så har lagt undan och använt stora mängder plåt och tegel i olika ombyggnadsprojekt på området. På så sätt lever ändå arvet från varvet vidare. Dessutom kommer kunna bevara den traversbana som nu är kvar, som ett minne från Kockumstiden.

 -  Vad ska hända med marken där hallarna har stått?

- Marken där hallarna har stått ligger på ett perfekt läge för både bostäder, kontor och stadsliv. Här kommer det nya kollektivtrafikstråket genom Varvsstaden att gå som knyter ihop den nya Styrmansbron med Västra Hamnen. Detaljplanen för ytorna där hallarna har stått är inte klar utan det kommer dröja fler år innan utvecklingen tar fart här. Vi undersöker just nu på vilka sätt vi skulle kunna mellananvända ytorna.

- När är hela Varvsstaden färdigutvecklat?

- Vi planerar att vara klara med utveckling ca 2035, men med konjunktursvängningar och liknande, kan tidplanen komma att ändras. Det gäller att ha tålamod när man utvecklar ett så här pass stort område, berättar Erik Wennerholm.  

Kockums industrier har inte bara lämnat efter sig flera bevaransvärda gamla tegelbyggnader utan även en hel del föroreningar, både i och utanför byggnaderna. Som miljökonsult anlitar Varvsstaden AB Erik Palmquist på PQ Geoteknik & Miljö AB som vid det här laget arbetat i ca tio år med miljö- och saneringsarbetena i Varvsstaden

- Hej Erik Palmquist. Hur skulle du beskriva din roll i Varvsstadens miljö och saneringsarbete? 

- Sedan 2012 har jag på ett eller annat sätt varit involverade i Varvsstaden. Redan då började vi arbetet med att bedöma vilka åtgärder som skulle komma att krävas för att sanera området. Jag har haft ett övergripande miljötekniskt uppdrag där vi i tätt samarbete med Miljöförvaltningen gjort både övergripande utredningar och riskbedömningar, där även platsspecifika riktvärden och åtgärdsmål för Varvsstaden togs fram. Bedömningarna har gjorts i åtanke med att det i framtiden ska finnas både parker, skolor, bostäder och arbetsplatser här.

- Hur går man till väga rent praktiskt när man ska sanera ett sådant här stort område?

- Man har gjort den övergripande analysen som jag nämnde och sedan går man in och detaljundersöker ett område eller ett projekt. Där tas det sedan prover på marken eller under ett hus om det ska bevaras som sedan analyseras. Man får då fram uppgifter för hur djupt man behöver gräva/sanera för just det området/projektet, kopplat till de riktvärden för olika föroreningar som togs fram inom riskbedömningen för Varvsstaden, gör en anmälan som sedan Miljöförvaltningen godkänner. När man är klar med saneringen på ett område genomför man tester för att kontrollera om man har sanerat tillräckligt djupt eller om man måste fortsätta. De massor som är för förorenade skickas sedan iväg för behandling eller deponi. Man kan till exempel tvätta jord så att kan återvinnas istället för deponeras.

- Är det lika förorenat överallt?  

- Vissa delar är lätt till måttligt förorenade men sedan finns det platser där föroreningarna är större. Det beror på vad det har varit för verksamhet på platsen. Handlar det till exempel om en byggnad där man har hanterat maskiner och motorer finns det ofta mindre områden med större föroreningar av till exempel oljor. Där man byggt fartygen, framförallt i läget för de stora hallarna som nu rivs, och där det tidigare funnits dockor med mera, har man utfört arbeten såsom svetsning, blästring, målning samt fyllning med diverse material innan nya byggnationer. Där kan vi hitta större och mer sammanhängande föroreningar i rivnings- och fyllningsmaterial.  

- Vad är det för slags föroreningar man hittar?

- Det är främst oljor och då på specifika platser. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) hittar man i stort sett överallt och kommer från till exempel slagg, tjära och gammal asfalt. Där man använt båtfärger eller svetsat och blästrat och hanterat slagg hittar man en del metaller som bly, koppar och zink. Det har inte påträffats några större extrema föroreningar men i vissa fall har det funnits halter över det som anses vara farligt avfall. Det mest uppseendeväckande som påträffats är klorerade ämnen men där har halterna varit så låga att de kunnat kvarligga och inte gett någon större påverkan i saneringsarbetet. 

- Det låter som ett omfattande arbete. Hur lång tid kommer allt det här att ta?

- Förutom förarbetet med analyser och undersökningar kan man säga att det praktiska saneringsarbetet startade 2016 och beräknas vara helt klart 2026 om arbetet går enligt plan.  

- De stora hallarna är det sista som rivs. Kommer man hitta överraskningar när man nu tar bort bottenplattan?

- Man har tagit prover genom betongplattan och där fått fram resultat. Så nu bilas betongplattan alltså bort för att saneringsarbetet under den ska kunna ta vid. Man jobbar i ett rutmönster om ca 400 m2 när man sanerar och man följer hela tiden upp med noggranna provtagningar av massorna.

- Är det inte svårt att sanera i och kring de gamla tegelbyggnaderna som är erlagda med ett bevarande krav?

- Jo, det kan vara utmanande. I situationer med bevaransvärda byggnader eller växtlighet gör man en extra bedömning vad man kan göra för avsteg i saneringen för att kunna bevara dessa objekt. Man gör då så mycket man kan och gör särskilda åtgärder. På Nils Holmströms Plats, parken utanför Administrationsbyggnaden, fick vi till exempel dispens på hur djupt vi behövde gräva och vidtog andra åtgärder så som att dammsuga trädens rötter, lägga ny fiberduk och fylla på med ny jord.  

- Nu ska det ju byggas nya bostäder, skolor och arbetsplatser här. Kommer marken vara helt fri från föroreningar efter saneringen?

- Ja all mark kommer vara sanerad och hålla sig under riktvärdena. Dessutom kommer marken byggas på med en halvmeter nya material och kommer vara en ofarlig plats att vistas på.

- Avslutningsvis, vad har varit det mest utmanande och roligaste med att vara involverad i arbetet i Varvsstaden?

- Det är fantastiskt spännande att få följa och jobba med ett projekt under en så hår lång tid. Det mest utmanande har kanske varit där vi hittat djupare och kraftigare föroreningar i anslutning till vatten. Det är en unik miljö som är värd varje ansträngning i saneringsarbetet. Det känns jättekul att får vara en del av att kunna ge Malmöborna ett sådant här vattennära läge, mitt i staden.