Byggnader som bevaras

I nära hundra år var Kockums stadens viktigaste arbetsplats och tiotusentals människor tillbringade merparten av sina vakna liv här. Lastångarna, ubåtarna, jagarna samt tank- och kryssningsfartygen som byggdes ansågs som ”världens största” och ”världens bästa”, även internationellt. En image som gjorde såväl varvsarbetarna som stans övriga invånare stolta.

På 1970-talet blev Kockums dessutom känt som en progressiv och human arbetsplats där de anställda trivdes och hade makt att påverka. Det var också Kockums rekrytering av arbetskraft från många olika länder som lade grunden för den befolkningssammansättning präglad av kontraster som kännetecknar Malmö än idag.

Arkitekten som lade grunden för den byggnadsstil som präglar Kockums heter Axel Stenberg – även känd för biografen Victoria på Södra Förstadsgatan som numera är kulturhus. Axel engagerades när Kockums flyttade sin verksamhet från Davidshall till hamnen vid 1900-talets början, för att rita de ännu mest prestigefyllda byggnaderna: Gjuteriet (1910), Maskinverkstaden (1912), Administrationsbyggnaden (1912), Vagnsverkstaden (1913) och Magasinet (1917). Byggnader som alla ska bevaras men som framöver kommer fyllas med nytt innehåll och nya verksamheter.

För oss handlar bevarande inte bara om vackra byggnader utan snarare om att föra Kockums och Malmös historia vidare. Och göra den tillgänglig för fler.

Läs mer nedan om de nio byggnader som helt eller delvis kommer att bevaras:

Snickeriet

Uppfört 1876

Östra delen av området, nr 241

Arkitekt okänd

Detta är Varvsstadens äldsta bevarade byggnad. Kockums grundare, Frans Henrik Kockum hade köpt tomten i Västra hamnen 1870, de första verkstäderna och magasinen började byggas året efter. 

I huset har funnits såväl timmer- och maskinverkstäder som mindre kontor. Men framför allt har här tillverkats snickerier till båtar och inredning – även för utomstående kunder. Byggnadens gula mönstermurade tegelfasader uppfördes i en medeltidsinspirerad rundbågestil, som förekom i Sverige vid slutet av 1800-talet och ännu märks i offentliga byggnader som skolor, järnvägsstationer och sjukhus. Huset tillhör områdets mer småskaliga med intima kvalitéer, bland annat fina invändiga träkonstruktioner. Spåren från ombyggnader på 1930- och 70-talen kan ännu anas. Snickeriet ligger i den äldre del av industriområdet som är vänd mot hamnbassängen med vy rakt in mot staden. Högt kulturhistoriskt värde.

Passar för: Kontor, Bostäder, Hotell, Butiker, Gemenskap

Gjuteriet

Uppfört 1910, tillbyggt 1937

Östra delen av området, nr 111

Arkitekt Axel Stenberg

Gjuteriet är kronjuvelen bland Varvsstadens ikoniska industribyggnader. Typisk för Axel Stenbergs kraftfulla, historiserande arkitektur med stora fönster och vackert dekorerade fasader i rött tegel. Framför allt de karaktäristiska gavlarna mot söder och norr, liksom den inre gjuterihallen med ljusinfall genom takfönster och fri sikt genom hela det höga rummet ger starka identitetsskapande värden.

Från början var gjuteriet utrustat med kupolugnar, torkugnar och traverser. 1937 kompletterades huset med ett renseri, där det också fanns omklädnings- och tvättrum för arbetarna.

Gjuteriets läge mellan staden och vattnet med kontakt både söderut mot hamnbassängen, Universitetsholmen och Malmö Live – och den gamla Dockan, skapar unika förutsättningar som mötesplats. Även runt den planerade broförbindelsen till Anckargripsgatan kan Gjuteriet via den sammansatta östra fasaden spela en framträdande roll i samspelet med framtida bebyggelse.

Passar för: Butiker, Kontor, Publika verksamheter, Kultur

 

Visionsbild: Arkitema

Maskin- och monteringshallen

Uppförda 1912 resp 1923

Östra delen av området, nr 101

Arkitekt Axel Stenberg

Till Axel Stenbergs kollektion av 1910-talsbyggnader i Varvsstaden hör Maskinverkstaden med fasader i rött tegel och rikliga mönstermurningar i kalksandsten. Hallen liknar en basilika med mittskepp och lägre sidoskepp, där gaveln mot Stora Varvsgatan domineras av ett grandiost halvcirkelformat fönster i gjutjärn. Monteringshallen intill byggdes ca tio år senare i samma historiserande arkitekturstil. Längs bägge gavlarna återkommer de halvrunda fönstren som är så typiska för Kockums. Interiört hänger byggnaderna ihop, centralt belägna i den gamla industrimiljön. Nära till maskinhallarna som redan omvandlats till spännande kontor för Sveriges Television och Media Evolution City.

Här tillverkades maskiner och motorer. Fortfarande är interiörerna välbevarade med takljus, bärande stålkonstruktioner och stora öppna rum. Hela komplexets inre struktur kan överblickas med ett enda ögonkast.

Under sommaren 2017 drabbades delar av denna byggnad av brand. Läs mer om detta här.

Passar för: Kontor, Butiker, Publika verksamheter, Kultur.

 

Visionsbilder: Henning Larsen Architects

Administrationsbyggnaden

Uppförd 1912. Östra delen av området, nr 201

Arkitekt Axel Stenberg

Tillbyggnad 1928, arkitekt Yngve Herrström

Längs Stora Varvsgatan sträcker sig Administrationsbyggnaden, där Kockums hade huvudkontor med lokaler för chefer, centrala funktioner och styrelse, ända tills den nyligen renoverade Gängtappen stod klar 1958. Huset från 1912 är en klassisk kontorsbyggnad, centralt prydd av ett mindre torn, med diskreta dekorationer i tegelmuren och vackra träinramade fönster.

Huvudkontoret byggdes till allteftersom behovet av centrala koncernfunktioner ökade. Exteriört knyter tillbyggnaderna nära an till den ursprungliga eleganta arkitekturen. Även interiört finns välbevarade rum med många fina detaljer och träpanel på väggarna. Administrationsbyggnaden ligger i utkanten av det äldre industriområdet och ramas in av Västra hamnens expansiva nybebyggelse, liksom av den framtida parken som ska anläggas centralt i Varvsstaden. 

Passar för: Kontor, Hotell, Bostäder

Vagnsverkstaden

Uppförd 1913 

Östra delen av området, nr 231

Arkitekt Axel Stenberg

Att här tillverkades järnvägsvagnar kan ännu anas. Husets långsträckta form skvallrar om att innanför fanns jättelika vagnhallar med långa järnvägsspår där arbetarna under årens lopp satt ihop och målat tusentals tågvagnar och lok. Efter andra världskriget byggdes en ny vagnverkstad, den äldre blev till kontor och garage för transport- och serviceavdelningarna.

Delar av den ursprungliga verkstaden finns inte längre kvar. Men de bevarade resterna har räckt för att klassa fasaderna som arkitektoniskt omistliga. Markanta är portikerna i trä och de vackra fönsterpartierna – stora, rundade och delvis staplade i flera ”våningar”.

Liksom administrationsbyggnaden ligger vagnsverkstaden i utkanten av det äldre industriområdet och ramas in av Västra hamnens expansiva nybebyggelse, liksom av den framtida parken som ska anläggas centralt i Varvsstaden.

Passar för: Kontor, Butiker, Kultur, Publika verksamheter.

 

Visionsbilder: Arkitema

Magasinet

Uppfört 1917

Östra delen av området, nr 211

Arkitekt: Axel Stenberg

Huset har troligen ritats av Axel Stenberg, även om det inte framgår av byggnadshandlingarna. Uttrycket i fasaderna stämmer väl överens med varvets övriga bebyggelse från 1910-talet. I Magasinet har funnits både modellsnickeri och brandstation.

Den rektangulära byggnaden i tre plan har bågformade, småspröjsade gjutjärnsfönster som är intrikat grupperade – tre och tre på övervåningarna, två och två längst ner. Bottenvåningens portar, dörrar och i viss mån fönster är i grönmålat trä. Interiört ligger den bärande betongstommen med pelare och bjälklag synliga. Rumsligt rör det sig om stora öppna volymer med golv i gjuten betong.

På 1970-talet flyttades delar av möbel- och inredningssnickeriet, byggnad nr 241, till i Magasinet. Eftersom snickeriet nu fanns i två olika hus byggdes den ännu befintliga gångbryggan mellan dem.

Passar för: Kontor, Kultur, Publika verksamheter.

Personalhuset

Uppfört 1947 

Västra delen av området, nr 303

Arkitekt: Joel Lundequist, Kockums

Bland västra delens nyare bebyggelse är det främst Personalhuset, ritat av Joel Lundequist, verksam på Kockums, som sticker ut. Den förhållandevis intima skalan, i tydlig kontrast mot de stora industrihallarna intill, bidrar till känslan av att människor har arbetat här.

Redan från början fanns stora matsalar och omklädningsrum i huset, dessutom kontor för arbetsledare och inspektörer. På 1970-talet flyttade driftsverkstaden hit. En viktig avdelning, där 250 man servade hela varvet med underhåll och reparationer på allt från arbetsmaskiner och traverser till kranar och byggnader.

Huset är välbevarat och kulturhistoriskt intressant. Ett starkt exempel från Kockums expansiva fas efter andra världskriget.

Passar för: Kontor, Bostäder, Publika verksamheter.

Plåslageriet

Uppfört 1947

Västra delen av området, nr 301

Arkitekt Joel Lundequist 

Också Plåtslageriet, ritat av Joel Lundequist, är värdefullt. Det var här som tillverkningen av båtarna startade. Plåten kom på järnvägsvagnar och lyftes med magnet över till plåtupplaget intill. Plåten märktes och ”brändes” till rätt storlek. Proceduren liknade den tillverkning som senare skedde i Hall 7, sedermera Malmömässan, men den var inte lika sofistikerad och förfinad.

400-500 personer arbetade i plåtslageriet. På övre planet fanns mallvinden, där trä- eller pappmallar skars till för alla plåtar. Ritningar i full skala gjordes på golvet eller på stora bord. I mitten av 1950-talet inrättades varvets första matsal här. Snart följdes den av flera i andra byggnader.

Av Plåtslageriets hus är det enbart de röda tegelfasaderna som bevaras. Med sina stora småspröjsade gjutjärnfönster utgör de fina exempel på eftekrigstidens rationella och repetitiva industriarkitektur.

Passar för: Atmosfärskapande del av framtida, ny byggnad.

Svets- och pannverkstaden

Uppförd 1954

Västra delen av området, nr 259

Arkitekt Nils Centerlöf 

Liknande uttryck återkommer i den stora svets- och pannverkstaden, ritad av Nils Centerlöf. Fasaderna är i rött tegel med stora småspröjsade gjutjärnsfönster. Den bärande betongkonstruktionen, som syns i fasaden, är ett typiskt drag för 1950-talets industriarkitektur.

Från början tillverkades pannor här. Men redan efter några år flyttades den verksamheten till en kaj norr om Stora Varvsgatan. Svets- och pannverkstaden byggdes på 1960-talet istället om till flaklinehall där jättelika plåtsektioner kunde svetsas enligt en löpandebandprincip, utvecklad och patenterad av Kockums. Linetillverkningen pågick här till 1974 när nya Hall 7, sedermera Malmömässan, stod klar.

Byggnaden är välbevarad och har högt kulturhistoriskt värde. Framför allt är det fasaden ut mot Stora Varvsgatan som också har en starkt miljöskapande funktion.

Passar för: Butiker, Kultur, Sport, P-hus.